1518-1594 Italian Tintoretto Galleries The real name of Tintoretto was Jacopo Robusti, but he is better known by his nickname, meaning the "little dyer, " his father having been a silk dyer. The artist was born in Venice and lived there all his life. Even though his painting is distinguished by great daring, he seems to have led a rather retired life, concerned only with his work and the well-being of his family. His daughter Marietta and his sons Domenico and Marco also became painters, and Domenico eventually took over the direction of Tintoretto's large workshop, turning out reliable but un-inspired pictures in the manner of his father. Some of them are, on occasion, mistaken for works of the elder Tintoretto. Tintoretto appears to have studied with Bonifazio Veronese or Paris Bordone, but his true master, as of all the great Venetian painters in his succession, was Titian. Tintoretto's work by no means merely reflects the manner of Titian. Instead he builds on Titian's art and brings into play an imagination so fiery and quick that he creates an effect of restlessness which is quite opposed to the staid and majestic certainty of Titian's statements. If Tintoretto's pictures at first sight often astonish by their melodrama, they almost inevitably reveal, at closer observation, a focal point celebrating the wonders of silence and peace. The sensation of this ultimate gentleness, after the first riotous impact, is particularly touching and in essence not different from what we find (although brought about by very different means) in the pictures of Titian and Paolo Veronese. Tintoretto was primarily a figure painter and delighted in showing his figures in daring foreshortening and expansive poses. His master in this aspect of his art was Michelangelo. Tintoretto is supposed to have inscribed on the wall of his studio the motto: "The drawing of Michelangelo and the color of Titian." Unlike Michelangelo, however, Tintoretto worked and drew very quickly, using only lights and shadows in the modeling of his forms, so that his figures look as if they had gained their plasticity by a kind of magic. In the rendering of large compositions he is reported to have used as models small figures which he made of wax and placed or hung in boxes so cleverly illuminated that the conditions of light and shade in the picture he was painting would be the same as those in the room in which it was to be hung.  Related Paintings of Jacopo Robusti Tintoretto :. | The Annunciation | The Washing of the Feet | The Origin of the Milky Way | Susanna and the Elders | Moses Saved from the Waters of the Nile |
Related Artists:
Jose Teofilo de Jesus
painted asia in 1758-1847
Anna Peters
painted Rosenbluten in 1843 - 1926
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).